Lund-girls
De är där på inskolning nu ;)
I onsdags skulle jag hem från Sveg, och skulle få åka bil med Rannveig ner eftersom hon skulle flytta till Lund. Men hon behövde mig, mer än vad jag behövde komma hem, så jag bestämde mig för att åka med hela vägen istället och hjälpa henne med allt.
Här nere i Lund händer inte så mkt just nu, men vi har varit på en träff för Islänningar i Lund.
Det var jätteskoj :) Och man förstår i princip allt de säger, är inte så olikt norska faktiskt.
Kan tyvärr inte stanna här så länge till, för jag har ny läkar och psykolog-tid på torsdag hemma i Spånga.
Men ett kan jag säga, och det är att dessa veckor med lugn och ro har gjort underverk. Börjar sakta men säkert komma tillbaka till mig själv, och det bästa av allt är att min bror har fått hjälp nu.
Har inte skrivit något om min bror, för jag har inte orkat. Men det jag kan säga är att han var riktigt illa ute.
Nu ska jag hoppa in i duschen, sen kommer Ranko & Alexander, och då blir det ner till stan.
Ciao!
Med andra ord vet du inte ett piss om din bror. Hjälp? Med vad?
Egotrippad bitch, självömkande blodsugare? En sån som dig? Det är det enda jag någonsin kommer behöva hjälp med.. men varför skulle jag vilja? Du kommer aldrig ändra dig, du har sparkat och skrikit så länge jag kan komma ihåg.. ta åren vi har kännt varandra (med andra ord: mina snart 20år) ..och multiplicera det med att vi vart ovänner och allt sen vart bra mellan oss gånger (hur många gånger per år i snitt?) ..5-6-7? ..där har du antalet chanser för många man gav dig.
Fool me once.. right? Senast, och alla gånger innan, var sista gången du hade en bror. Du finns inte längre för mig, precis som du skrev till mig när jag behövde dig som mest!
Ha ett hur-fan-du-vill-eller-inte-vill-liv. Men förvänta dig inte att jag besöker din grav den dagen du dör, det är ett löfte jag kommer hålla på med mitt eget liv.
