Snöoväder, Idol-kväll och gamla bekantskaper
Eller ja, snöoväder är det väl inte direkt. Lite snö som knappt lägger sig. Men det räcker med att det kommer snö så mår jag dåligt, så på det viset är det oväder :) Så med andra ord har Stockholms första snö fallit..
Igår jobbade jag i garderoben och som publikvärd på Idol. Det var väldigt trevligt, så jag ska antagligen dit igen nästa vecka. Mycket folk, härlig stämning och alldeles lagom av allt.
När jag kom hem satt jag här vid datorn en stund, och samlade minnen kring min Chron. Men eftersom jag har en förmåga att glömma saker som är negativa så ringde jag en gammal bekant mitt i natten. Och vi pratade om mycket, men framförallt fick jag hjälp att minnas. Jobbigt men kul. Tur att man har någon som sett allt och som kan hjälpa en när minnet sviker.
Inlägget med Winnerbäck-texten nedan är dedicerat till vederbörande, och jag kan helt ärligt säga att det stämmer. Och det känns så skönt, för många spänningar släpper när man kan förhålla sig till varandra som vi gör nu.
För det är en person som jag aldrig skulle vilja vara utan, för han vet så mycket om mig som ingen annan vet. Och har sett mig när jag var som allra sårbarast och sjukast.
Om du läser detta: Tack!
En annan trevlig sak som hände igår var att när jag slutade på Idol och satte på mobilen igen hade jag fått sms av en annan gammal kär vän:
"Hej gumman!
Händer ikväll? Saknar min lilla kombo trots allt som hänt, kan inte och kommer aldrig kunna glömma allt roligt och ja allt vi gjort tillsammans. Pews!"
Så jag dog väl, men när jag hämtat mig ringde jag upp honom och frågade hur mycket han druckit.
Tydligen inte så mycket, så det kom från hjärtat. Är väl fortfarande lite tagen. Detta är en av mina absolut bästa vänner genom tiderna, som jag förstörde vänskapen med totalt när jag svek honom på det värsta sätt man kan svika någon, enligt mig själv. Och vi har inte haft kontakt på väldigt länge, inte setts sen augusti 06.
Hoppas vi kan bygga upp vår vänskap igen, sakta men säkert.
Igår jobbade jag i garderoben och som publikvärd på Idol. Det var väldigt trevligt, så jag ska antagligen dit igen nästa vecka. Mycket folk, härlig stämning och alldeles lagom av allt.
När jag kom hem satt jag här vid datorn en stund, och samlade minnen kring min Chron. Men eftersom jag har en förmåga att glömma saker som är negativa så ringde jag en gammal bekant mitt i natten. Och vi pratade om mycket, men framförallt fick jag hjälp att minnas. Jobbigt men kul. Tur att man har någon som sett allt och som kan hjälpa en när minnet sviker.
Inlägget med Winnerbäck-texten nedan är dedicerat till vederbörande, och jag kan helt ärligt säga att det stämmer. Och det känns så skönt, för många spänningar släpper när man kan förhålla sig till varandra som vi gör nu.
För det är en person som jag aldrig skulle vilja vara utan, för han vet så mycket om mig som ingen annan vet. Och har sett mig när jag var som allra sårbarast och sjukast.
Om du läser detta: Tack!
En annan trevlig sak som hände igår var att när jag slutade på Idol och satte på mobilen igen hade jag fått sms av en annan gammal kär vän:
"Hej gumman!
Händer ikväll? Saknar min lilla kombo trots allt som hänt, kan inte och kommer aldrig kunna glömma allt roligt och ja allt vi gjort tillsammans. Pews!"
Så jag dog väl, men när jag hämtat mig ringde jag upp honom och frågade hur mycket han druckit.
Tydligen inte så mycket, så det kom från hjärtat. Är väl fortfarande lite tagen. Detta är en av mina absolut bästa vänner genom tiderna, som jag förstörde vänskapen med totalt när jag svek honom på det värsta sätt man kan svika någon, enligt mig själv. Och vi har inte haft kontakt på väldigt länge, inte setts sen augusti 06.
Hoppas vi kan bygga upp vår vänskap igen, sakta men säkert.
Kommentarer
Trackback
