Jea af Karlstad [ in Hufvudstaden ]

Idag har strövat omkring längs Hornstull och Hornstull Strand.
Största anledningen till detta var att jag ville till Sthlm Street, en marknad som pågår varje helg nu.
Hade för mig att den skulle vara utomhus, men det var den inte. Dock lika mysig som förväntat.
Second hand blandat med hantverkare, nya designers och massa mer.
Bland annat hittade jag et nytt halsband hos Mattin. Designer är Martin Tallvid och han gör unisexsmycken med inspiration från bla New York.
Jag ville ha vartenda halsband, så nu får det väl bli till att samla. Kommer vara en stor supporter av denna unga talang och rekomenderar varmt en titt på Mattins hemsida.

Bild: Mattin.se

Igår var jag ute med Katja och Andreas. Mkt trevligt faktiskt :) Orkar och hinner inte skriva särskilt mkt, så jag ger er några bilder i stället. Enjoy!

Var jag på fest med Katja hos hennes kompis Mikaela. Ett par bilder därifrån:

Det är så livet ska vara :)

Håller på och gör mig iordning, kan inte bestämma mig för vad jag ska ha på mig ikväll.
Nya jeansen blir det ju, men sen då? Köpte på mig några överdelar förut för säkerhets skull. Men det går sådär just nu. Alla är ju så sjukt snygga!

Lyssnar på sextiotalsmedley med Barbados och en massa annan skön partymusik. Tänker inte ens bemöda mig med att titta på Idol en endaste sekund. TV:n hålles avstängd ikväll.

Katja och Andreas kommer snart, så måste bli klar här. Har en del att plocka också. Blir så när man provar kläder ;) Ses i dimman!


Och nej, jag ska inte ha den tröjan när jag går ut.

Mattias är en kille jag gick med i samma klass på Rudsskolan i Karlstad.
Högstadiet alltså. Hade inte sett honom sen dess, förrän jag sprang på honom på Allsång på Skansen i somras.
Sen hittade vi varandra (minns inte vem som hittade vem) på Facebook. Och på varandras bloggar.
Tror det var Mattias som hittade mig, via Alex Schulmans blogg. När jag vunnit den där tävlingen. Så han utlyste en egen lite tävling på sin blogg, som jag också vann. Var jag mot Plum typ, så det kunde ju bara sluta på ett sätt ;)
Började koversera lite smått, om väder och vind mest.
Sen skulle vi ses och luncha, men det blev hockey istället. Färjestad-Södertälje. Och sen dess har vi sett hockey ihop, ungefär.
Vi har precis lärt känna varandra egentligen, för på högstadiet visste jag inget om Mattias, mer än att han var bra i skolan. Och han trodde jag var en tjej som skulle sluta som socialfall har det visat sig nu i efterhand.
Känns skönt att kunna visa att det inte blev så.
Har också lärt mig att han är en person som haft sina motgångar, precis som jag. Även om det inte var under samma perioder i livet.
Konstigt egentligen, att man lär känna varandra sju år efter att man gått ur nian. Men att man egentligen inte ens visste något om varandra då. När vi gick i samma klass i två år.
Men det är kul iaf, att lära känna honom nu. Bättre sent än aldrig :)

Jobb, så klart. Enbart fyra timmar dock, med ett insalg av en alldeles utsökt lunch.
Vi börjar bli bra på att laga mat varje dag nu. Nyttigt, billigt och lärorikt. Och såklart bra för magen.

Efter jobbet bar det av mot Solna och Karolinska. Lungröntgen kl 14:30.
Det var en intressant upplevelse om man säger så. Det första sköterskan säger när jag kliver in i rummet är:

"Du kan ta av dig allt på överkroppen, och ställa dig där framför skärmen. Har du halsband på dig kan du lägga det i fickan, och BH:n ska av den med. Så kommer jag ut sen".

Och jag tänkte bara att va fan, ska jag stå där och flasha brösten för en vilt främmande människa bara sådär?
Kunde hon inte lagt fram det på nått annat sätt? Tänk om jag varit en nyss våldtagen kvinna, som skulle fått panik om någon bad mig klä av mig helt på överkroppen. Utan att ens ge en en handduk eller filt eller nått.
Nu är ju inte jag så känslig, är rätt van sjukhus. Men andra tjejer/kvinnor. Hur tänker de?

Hur som helst var det över på 20 min, så jag var i stan igen kl 15 ungefär.
Gick runt ett tag och fönstershoppade, njöt av att få slappna av lite. Sen kom jag till FeetFirst. Sen gick det utför.
Två par stövlar blev det, sen fortsatte jag till Åhléns. Där blev det ett par nya jeans, vinterkängor och Petters nya album. Nu hade jag så mkt att släpa på att jag inte orkade gå mer på stan. Så satte mig hos Roger och Danne på Kungsgrillen och snackade lite. Sen kom Mattias.

Vi åkte ut till Globen, käkade lite och kollade kläder. Sen var det match.
DIF-Linköping. Riktigt bra gick det också. LHC vann med 3-1 och sen vann FBK sin match mit Frölunda ikväll med 4-1. Så ingen var nog mer nöjd än jag.

Lyssna på Reflektion 07 på Petters nya album om ni kan, den är grym.

Försöker verkligen här, helt ärligt.
Men känns som jag har vänt upp och ner på tillvaron helt och hållet.
Har ytterst svårt att somna nu för tiden, funderar mycket. För mycket. Och jag vill, alldeles för mycket.

Ikväll har jag käkat alltför mycket godis, och popcorn. Magen skäller på mig just nu.
Undrar hur jag kan utsätta den för denna misshandel. Försöker få den att förstå att det inte bara är den som betyder något, att jag måste se till mina andra kroppsdelars behov också. Som tex smaklökarnas (kanske ingen kroppsdel, så säg tungan då). Sen så får psyket sig en skjuts i rätt riktning också. Fram tills jag får ångest över att jag stoppat i mig massa socker. Men den förtränger jag. Börjar bli duktig på det där nu, att säga till mig själv att det är ok. Att jag inte dör eller går upp 10 kg i vikt av lite fjoll-godis.

Anledningen till att jag moffat ikväll (för det finns det en faktiskt), är att jag och Mattias sett film.
En mycket sevärd sådan. Vänner för livet. Lite skratt, lite tårar. Precis som det ska vara.
Och imorgon blir det en lång dag, så måste verkligen tvinga mig till sömns nu.

Det blir jobb, lungröntgen, shopping, hockey och eventuellt ska jag lyckas vara social efter det också.
Får se hur det blir med den saken ;)




God natt Sverige

Har haft massor med planer för ikväll.
Först med den ena, sen den andra, sen den ena igen. Men har inte gjort någonting.
Bara legat hemma i soffan med ond mage.

Just nu längtar jag tills på torsdag, då är det röntgen som gäller. Sen blir det TBC-provet på måndag.
Ska bli så skönt när allt är klart, så jag får antikropparna. För jag orkar snart inte längre.

Till helgen händer det så mkt olika saker att jag bara vill lägga mig under täcket och sova mig genom allt. För jag orkar inte dras mellan folk, städer och aktiviteter. Eller för den sakens skull, lägenhetsvisningar.
Jag vill:

Ikväll har jag suttit på ett fik i Gamla Stan med Mr. Wigelius.
Mkt trevligt. Bara snackat skit typ, och käkat carbonara. Inte bra för magen, men för smaklökarna :)
Var rätt skönt att inte bara åka hem efter jobbet som jag vanligtvis gör. Men är trött ikväll, kanske för att det är måndag. Eller för att jag är sjuk. Eller både och.
Anyway, borde fika med vänner oftare på kvällarna. Som det ser ut nu följer jag bara en massa dåliga serier och gör nada. Men ska börja träna snart igen, börjar känna mig bättre nu så då ska det gå.

Förutom detta har jag fått kallelse till Karolinska på måndag om en vecka kl 15.
Då blir det TBC-prov. Och sen hoppas jag att allt är grönt så behandlingen med antikroppar kan påbörjas.

Färjestad har spelat ikväll också, mot HV71. Vi vann med 5-2. Äntligen :)
För om jag ska vara helt ärlig har jag gått och irriterat mig på dem nu ett tag. Tyckt att de får skärpa till sig, spela lite hockey och sluta vara kärringar. Och ikväll hade de tydligen bestämt sig för att göra just detta, vilket gav resultat.
Nu slipper man kanske skämmas för Jönssonligan och försvara dem jämt här i Sthlm :)

Lite dålig på att uppdatera vad som händer i min vardag.
Lägger bara upp massa strunt, typ :)

Var ute en sväng med Nazanin, Ingrid och Malin i torsdags.
Hade en händelserik "resa" hem med mamma i telefon från Stureplan till Vasagatan till Sergels Torg. Till fots. Lyckades hamna mitt i någon konstig filminspelning med nån kille som var utklädd till banan. Med en cykel. Och massa mer. Var lite berusad så minns inte allt. Men mamma hade kul hemma i Borgvik åt mig iaf.
Hamnade efter många om och men på en buss från Sergels Torg så jag tog mig hem.





Fredag jobbade jag, och hade en lugn kväll hemma. Riktigt skönt.
Men sen kom lördagen :)
Hockey först på Hovet med Mattias. DIF-Södertälje, derby alltså. Kul match, med för få mål. Och 1-1 efter sudden.
Träffade på Sara och Johansomfan också. Trevligt var det!







Efter matchen gick jag och Mattias och kollade kläder på Åhléns. Hittade massa fint, så nu får gärna lönen komma snart. Bland annat hittade jag ett par rejäla vinterskor som jag kan ha hos mormor, eller moster. Eller varför inte i fjällen? De fanns på barnavdelningen, och var fodrade med filt. Hur sköna som helst.
Hur som helst började jag med att prova 37. Har ju 36/37 i skor.  Men de var för stora. Så provade 36, likaså med dem. Till slut var jag nere på storlek 32. De tryckte vid tån, men jag fick ju iaf på ig dem :) 33 var också lite för tight, så får bli ett par i 34. Sen vill jag ha ett par av den andra färgen också. Så kanske blir ett par av varje.

Åkte hem när Åhléns stängde. Och var så trött att jag bara ville ligga i soffan och slappa.
Men slutade med att jag åkte och mötte Sara i stan. Hon hade varit på fest hos några kompisar, men kunde inte stanna där. Så vi käkade på Max och drog sen till St Eriksplan. Umgicks med Daniel och Alex (och nån Ida som var lite som hon var) fram till kl 2-3 någonting. Pratade om lite allt möjligt, och sa hejdå till Daniel.
Han åker till Kosovo och tjänstgör igen på fredag. Så han lär vi inte se på ett tag. Men vi fick en bra kväll ihop iaf.

Denna dag har enbart utspelat sig hemma i soffan.
Fruktansvärt skönt. Kanske borde göra så på söndagar? Ta igen mig lite?

För nu väntar en ny vecka.
måndag: jobb sen fika med Erik
tisdag: jobb, sen film med Mattias
onsdag: jobb
torsdag: lungröntgen, jobb och hockey med Mattias
Och eventuellt lämnar jag Sthlm i helgen. Så känns bra att jag vilat idag.

Sverige!
Veckomagasin som speglar, granskar och kommenterar aktuella händelser och fenomen i kulturlivet. Del 10 av 19. Bo Sundström, sångare i Bo Kaspers orkester gästar Sverige! Aktuell med ny skiva med tonsatta kärleksdikter av Pär Lagerkvist som han framför tillsammans med Frida Öhrn. Rayon, det första svenska syntetmaterialet, tillverkat på Svenska Rayonfabriken i Vålberg i Värmland, har nu blivit poesi. Och möt en av Sveriges främsta koreografer, Lena Josefsson som kombinerar Afrika och den svenska förorten i sin dans. Programledare: Ann-Marie Rauer. * Från 21/10 i SVT2 * Textat sid. 299


Mer om Rayon på:
http://www.jornmark.se/places_intro.aspx?placeid=92&lang=

Ytterst intressant måste jag säga.
Själv har jag åkt förbi denna fabrik i princip varje dag under hela min uppväxt, men inte vetat någonting alls om den.
Intressant att se ett reportage om den i SVT. Vem hade kunnat förstå att det var en cellulosafabrik? Eller är det bara jag som är så efter? Kul att läsa lite om den på sidan jag länkat till ovan också.
Nu ska här allmänbildas lite, så jag Googlar Rayon.




Alla bilder hämtade från ovan nämnda hemsida


___________________________________________________________________________________

Update!

Svenska Rayon

Wikipedia
Svenska Rayon-aktiebolaget var ett svenskt företag vars verksamhet startade i Vålberg 1942. Kooperativa förbundet (KF) anlade då en fabrik för tillverkning av viskos. Syftet med fabriken var att skapa en inhemsk produktion av syntetmaterial eftersom landet under andra världskriget var avspärrat och utrikeshandeln var starkt begränsad. Vid anläggningen tillverkades först rayonsilke och senare även rayoncord för användning i bildäck. KF kom att äga hälften av bolaget och privata intressen ägde resten. Staten garanterade driften med hjälp av beställningar till företaget. Under hela anläggningens drift var arbetsmiljön dålig och personalomsättningen var därför hög. 1959 köpte KF ut de andra intressenterna och efter att ha diskuterat olika alternativ, bland annat samgående eller försäljning, byggde man 1966 en nylonfabrik intill rayonfabriken. Genom detta förfarande hoppades man få kontroll över den svenska marknaden. Företaget hade som flest anställda, cirka 1 500 personer, i mitten av 1960-talet, men den internationella konkurrensen var svår och 1975 lade man ner satsningen på nylontillverkning. Samma år stoppades tillverkningen av rayoncord eftersom däcktillverkarna gick över till stålcord istället för textilcord. 1976 var antalet anställda cirka 800. 1977 var företaget nästan konkursmässigt, men Överstyrelsen för ekonomiskt försvar gick in och tills vidare garanterade fortsatt drift. Driften minskade dock gradvis och i slutet av 1980-talet hade fabriken cirka 300 anställda. KF sålde fabriken och 1993 tog företaget Hebi Health Care över med hjälp av Refaat El-Sayed. 2003 lades den sista delen av verksamheten ned.

Är i princip en enda stor ångest.
Finns inte många lediga ettor, och de som finns är det stor efterfrågan på.
Ofta får man inte ens något svar på sina ansökningar. Vore enklare med en trea, men vad ska jag med det till? Ensam? Nej, känner bara för att ta mitt pick och pack och ge upp. Men inte jag inte, ger jag någonsin upp?
Ibland kanske, men det ska mycket till.
Får väl fortsätta söka lite till, och tänka positivt.
Det löser sig alltid till slut. På något sätt. Man får bara ha lite tålamod, och kanske rätt kontakter skulle hjälpt?

Är så sugen på att komma från Sverige nu.
Bara måste känner jag. Och Marie ska flytta till Oslo har hon betsämt. Provspelar för lag där snart å grejer. Så det är ju på allvar. Var länge mycket ledsen på henne för detta. Hon skulle ju hit, vad tänkte hon?!
Men så kom jag på det. Norwegian har ju billiga flyg mellan Arlanda och Gardemoen. Så det får bli så, att vi hälsar på varandra en del ändå helt enkelt.
Sen kollar jag runt lite på deras hemsida, och finner massa billiga flighter utomlands. Paris, Bordeaux, London, Madrid, Nice, Toscana, Valencia och många fler. Vi hittade bland annat en stad vi aldrig hört talas om, Vilnius.
Googlade och hittade en mycket trevlig stad med mycket historia, en del shopping och underbart fina byggnader. Kan inte bli bättre, också slipper man springa på skandinaver överallt.
Avskyr att åka utomlands och mötas av samma folk som här hemma. Vad är då vitsen med att åka bort?

Hej.
Du har meddelat att du är intresserad av att gå Polisen grundläggande volontärutbildning. Läs nedan för mer information om verksamheten. Meddela mig snarast om du är intresserad av att medverka. Jag behöver dock ditt svar senast den 5 november. Mer information angående praktiska detaljer under helgen kommer efter anmälan.   Vänliga hälsningar Linda.
 
Polisens Volontärer
Volontärernas övergripande mål är att få en närmare kontakt mellan närpolisen och de som bor i stadsdelen, med ökad trygghet och sänkt brottslighet som resultat.   

För att bli godkänd som volontär måste man genomföra följande två moment:  
1. Grundkurs 
« Beteende och Kommunikation
« Lag och Rätt
« Samverkan i Stadsdelen  

2. Individbedömning
« Värderingsövning (sker i grupp)
« Individsamtal (enskilt samtal med representanter från polismyndigheten)

(Har kortat ner detta mail kraftigt, finns en del info som inte bör ligga här.)



Fattar ni vad stort det här är?
Det är en bra start (förutom det jag redan har med mig från BOJ) som jag kommer ha så stor nytta av i mitt framtida plugg och arbete. Längtar till november nu. Helt obeskrivbart!

Ni är väl för söta!

Ikväll ringde min käre mor. Hon lät otroligt glad och alert och man kunde verkligen höra vilket stort leende hon hade på läpparna. Hon var på väg hem till Borgvik från Karlstad, och berättade att hon tagit ledigt från jobbet idag. Och Lasse också, bara för att åka till Centralsjukhuset och lyssna på min fd primärläkare Clas Lundgren när han hade föredrag. Min mamma, som annars trodde hon var rätt insatt i min sjukdom, har tydligen lärt sig massor med nytt ikväll. Och sa att det inte alls är särskilt konstigt att jag har blåmärken på underliga ställen när jag vaknar på morgonen. Som tex när jag hade ett på vardera knä. Eller när jag har sår mitt på smalbenet.
Tydligen är det så med Chron, att man kan få blåmärken och sår helt utan vidare när man sover.
Och att man kan få feber bara sådär för att sedan vara feberfri efter en timma. Kul att någon äntligen bekräftar detta, så kan jag referera till det när någon tror jag är någon sorts hypokondriker som bara vill komma undan ansvar eller behöver vila ett tag.
Sen hade han pratat en del om behandlingar och sånt, bland annat om den som jag ska börja med nu. Antikroppar. Den kostar tydligen 300 000 kr/år mot mina vanliga behandlingar som annars går på ca 3000 kr/år.

Och mamma bara: "Det är så typiskt dig, du ska alltid bara ha det bästa. Jävla lyxunge. Hahahahahaha!"

Kanske inte är så konstigt att jag alltid vill ha det så bra som möjligt? Ska jag nöja mig med det näst bästa? Och aldrig bli bra? Nej ni, skulle inte tro det ;)

Idag fyller Adde 18 år. Äntligen :)
Så grattis Darling, hoppas du får en härlig dag, och sup med måtta!

Vet inte vad jag ska skriva, för jag kan inte.
Men jag är arg, upprörd, kluven, ledsen och frustrerad om vartannat.
Har promenerat med en kompis ikväll och det var minst sagt befriande att få ventilera. Hon är en klippa jag inte skulle vilja vara utan. Ska sova snart, så det blir ny dag lite snabbare.
Så ska jag göra allt jag kan för att nästa dag inte blir lika jobbig. It's all in your head Jea..

Kontraster från dag till dag? Nehej!? Förstår inte vad du menar ;)