Jea af Karlstad [ in Hufvudstaden ]

Idag känner jag mig riktigt bitter.
På St Eriksplan gick det inte riktigt som det skulle idag, fick avbryta behandlingen pga komplikationer, så vi får se hur det går imorgon.

Har börjat tänka på det här med min sjukdom igen, och tycker livet är allmänt orättvist.
Jag, som ska bli polis, har en sjukdom jag aldrig blir av med. Och tvingas inse att jag kanske aldrig kommer så långt som jag vill. Sen kommer kämpartänket fram igen och säger till mig att det är klart jag visst kommer kunna. Att ingenting är omöjligt. Försöker vara positiv och stark, men det är fan inte lätt just nu.
Kanske får jag vika mig för det som tycks vara oundvikligt. Kortison. Även om jag kommer få ångest och få köpa ny garderob. Kanske slipper jag. Men som jag har mått idag, känns allt kört.

Nu ska jag sova, Karolinska klockan nio i morgon bitti. Så för att slippa känna de här hungerskänslorna något mer idag, så sover jag helt enkelt. Längtar tills imorgon eftermiddag, då allt det här är över. Och då jag får veta vilken behandling jag kommer få.

God natt!